I'm back!
Känslan ikväll är surrealistisk. Idag var min sista arbetsdag på jobb inför min tredje förlossning som beräknas om ca 2 månader. Det känns så himla lyxigt att få göra det här ytterligare en gång, men också lite vemodigt att säga hejdå till kollegor som jag kanske inte kommer träffa på väldigt länge.
Men ÄNTLIGEN vill jag säga, har jag tagit mig energi till att sätta mig ner framför datorn för att skriva ner några rader. Så nu sitter jag här med min kopp chai-te som jag egentligen inte ens tycker om, utan mest har gjort för att skapa stämning och det är alldeles för sent för kaffe... Med frysta hallon som snacks och stödstrumporna på!
Att ta upp en blogg igen är och har varit en ständig röst i bakhuvudet, för jag älskar att skriva och att få uttrycka mig i text så himla mycket! Så vilken tid passar inte bättre än precis just nu? Och någonstans, om jag ska vara helt ärlig, så har jag också en naiv dröm om att nå ut till en större publik, kunna inspirera, göra avtryck och få läsarna att känna gemenskap. Tröst. Igenkänning. Glädje. Sorg. Så som livet är helt enkelt.
Jag får väl också erkänna att jag är lite av en periodare när det kommer till det mesta, och det där med energi går ju minst sagt i vågor med två småbarn och som höggravid. Men just nu är nu, och just nu känner jag för detta. Så då gör jag det!
Min fråga till er - vad vill ni se/läsa mer av? :D